Image description

Förvärvsinkomsttransfereringsmodeller

  Vi anser att en reformering av transfereringssystemet som avskaffar bidrag och villkorade transfereringar och inkorporerar basinkomst/negativ inkomstskatt är av nöden.

  Därmed har man inte sagt något om nivån på skatten, inklusive den negativa, och hur utfallet faktiskt blir för individer och för de offentliga budgetarna.

Det är oundgängligt att en rörelse för basinkomst måste kunna konkretisera sina avsikter.

  Gör man inte det stannar diskussionen på de naiva reaktionernas plan - det blir en debatt mellan reaktioner som finner tanken "underbar", utopisk, antingen man uppfattar detta som något positivt eller negativt.

 

Basinkomst är tekniskt sett en förvärvsinkomstskattereform som oavsett vad annars det kan innebära i sina olika varianter innebär förenkling.

 Å ena sidan är det inte mer "spännande" än så, men man knappast överskatta hur ett skattesystem påverkar människors vardag och nationens ekonomi med dess offentliga åtaganden på kort och på lång sikt. Ja, skattesystemet, genom sitt sätt att, från en övermakt, "från ovan", ingripa i individernas materiella tillvaro, har en ofantlig inverkan på människornas psykologi, synen på sin egen situation, sina utsikter och sociala roll.

 Ett nationellt transfereringssystem måste satisfiera sitt syfte i två avseenden. Det måste fungera tillfredsställande i sitt möte med individerna och det måste ha bärkraft på

nationalekonomisk nivå.

 Vi vill att diskussioner kring detta lyfts fram och får gestalt, och vi vill sporra allmänbildningen på området.


  För basinkomst, som vi använder begreppet i alla exempel nedan, gäller att den utbetalas lika till varje individ som är medborgare (eller motsvarande) som en skattefri inkomst av myndigheterna, den är universell och ovillkorlig.

  (I Engströms modell är basinkomsten strängt taget visserligen inte universell, men kan anses få en funktion som motsvarar de formellt universella modellernas Se dock den problematik som blir följden av att två olika skattesystem flätats ihop)


 Vi inbjuder till att titta på några väl motiverade modeller för en basinkomstreform med nuvarande förvärvsinkomstskattesystem (2012) som jämförelse.

 De står alla att finna utlagda (med länkar till höger) på Internet.


Piratpartiets ledare Anna Troberg meddelar 2014-08-19: Arbetslöshet är en myt. Det finns hur mycket arbete som helst. Problemet är att allt arbete inte räknas i dag. I framtiden definierar vi vår egen samhällsnytta och bygger ett bättre samhälle där allas insatser räknas.

Piratpartiet har i logisk konsekvens med de insikter i arbets- och närings- livets utveckling partiets engagemang (med patent-kritiken) bottnar i antagit Basinkomst på sin agenda. Christian Engström har presenterat en modell. Vi länkar också till en elaborerad och mer detaljerad variant av Jon Severinsson, men visar Engströms modell som lämplig för våra syften här att göra mer övergripande jämförelser.


Engström 1.0 innebär:


*Delar av socialförsäkrings- och bidrags- systemet avskaffas, som arbetsmarknadsstöd, försörjningsstöd, studiemedel.


-För deklarerade förvärvsinkomster under 17500/mån gäller:

*Basinkomst 8000kr/mån.

*2/3 (66,67 %) rak (utan avdrag) inkomstskatt.


-För inkomster över 17500/mån gäller nuvarande (2012) skattesystem.


Det är en enkel modell, i bemärkelsen att den innebär en försiktig förändring från 2012 med avseende på individernas ekonomiska nettoutfall - I princip en skattesänkning för 35-40 procent av befolkningen medan allehanda bidrag, med dess kostnader - sociala och ekonomiska - för kontroll och administration avskaffas. Nettoutfallet med sänkt, inklusive negativ, skatt och avskaffade bidrag kan alltså anses förbli ganska oförändrat.

Engström räknar, trots besparingen av administrationen, med en viss kostnad - att systemet alltså innebär en viss skattesänkning för låginkomsttagare - men den torde inte vara oöverstiglig att finansiera utan större åtgärder. Ur rent finansiell synpunkt bör reformen i stort sett kunna implementeras "redan i morgon dag". Därmed skulle ett viktigt steg mot en sundare administration och arbetsmarknad tas.

Den problematik som belastar modellen gäller marginalskatterna. Modellen innebär för 40-45 % av den arbetsföra befolkningen - de som får basinkomsten och den högre skattesatsen - att medan de visserligen får en reell skattesänkning, får de en marginalskattesats på ca 75 % (om man räknar in arbetsgivaravgifterna).

Att marginalskattekurvan också bildar en krokig linje betraktar vi som en defekt med modellen som straffar inkomster som är ojämna över tid och skapar incitament till skatteplanering.

Det är noterbart hur finansministerier i alla välfärdsländer i slutet av nittonhundratalet, efter att man haft marginalskatter som kunnat gå över 90 %, fokuserat på att hålla nere marginalskatten. Särskilt viktigt har man ansett det vara på nivåer där många löntagare ligger, för att inte incitamentet till lönearbete ska sjunka så att skattebasen sinar.

Kommer "skattefilosoferna" på finansdepartementet att godkänna en sådan marginalskatt? Kanske måste man medge bättre förutsättningar för lönearbetet så länge som de offentliga finanserna ännu är beroende av inkomstskatten som huvudkälla och så länge som den offentliga sektorn har så stora åtaganden.

I det avseendet är Cornu och Substans snällare mot arbetsmarknaden. Man ska å andra sidan inte heller glömma bort att det inte ligger i öppen dag hur marginalskattesituationen i dag ser ut för prekariatet. Kanske finner man, vid närmare analys, att även Lind och Engström är snällare mot arbetsmarknaden än 2012 och det enda som gör det "lönsamt" att jobba, för en stor andel av befolkningen, inom detta system är den uppsåtliga trakasseringen/stigmatiseringen av den arbetslöse/bidragstagaren.

Martin Lind har vid Socialdemokraternas kongress 2013 gått mot strömmen i sitt parti och lämnat in en motion där han presterar en exemplarisk, stark och mångsidig argumentering på det sociala planet för Basinkomst. Motionens syfte är att via partiet ge staten i uppdrag att utreda förslaget och hans konkreta utkast för siffrorna är tänkt som ett exempel, men är värt att betraktas för enkla jämförelser av vad olika modeller får för utfall. Det också av den anledningen att modellen, med avseende på nivå av basinkomstbelopp och skatt, kan betraktas som ett typexempel för de konceptioner av "Medborgarlön" - den term som Lind också använder - som under många år florerat, inte minst inom Miljöpartiet. Typisk är tyvärr också oviljan att ta konsekvent ansvar för vad som ska hända med det befintliga socialförsäkringssystemet. Man vill gärna utlova Medborgarlön som ännu en trygghetsreform, men utan att våga utmana det befintliga socialförsäkringssystemet, eller acceptera att basinkomstsystemet innebär en skattesänkning som betingar offentliga budgetnedskärningar.

 

Lind innebär:

 

*Försörjningsstöd, studiemedel, och delar av socialförsäkringssystemet avskaffas.


*Basinkomst 9000kr/mån.


*55 % platt inkomstskatt utan avdrag.

 

Arbetsgivaravgiften är bibehållen och med full arbetsgivaravgift inräknad motsvarar skatten 66 %. Det kan också uttryckas som ett integrerat system med platt skattesats 66%, 0 skatt vid brytpunkten 13 500kr/mån och negativ skatt därunder. Alltså ett skattesystem för en fullständigt jämn progressivitet för hela inkomstskalan från 0 och uppåt, utan trappsteg och avsatser. Denna jämnhet anser vi vara föredömlig.

Å ena sidan har modellen förtjänsten att, i den mån socialförsäkringar i nuvarande form kvarstår finansierade av arbetsgivaravgifterma, den innebär en mjuk övergång från nuvarande system. Men bibehållande av hela socialförsäkringssystemet kan inte finansieras, så något klarare besked om hur arbetsgivaravgifterna ska handhas krävs innan man kan räkna på huruvida modellen är finansierad.

För drygt tre fjärdedelar av befolkningen innebär modellen annars en omedelbar reell skattesänkning.

Marginalskatten är dock hög. Se problematik i samband med Engström.

Lars Wilderäng driver bloggen Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? som kan betitlas Sveriges största oberoende blogg inom finans, ekonomi och miljö, samt en av de största inom politik. I November 2012 lade han upp inlägget Medborgarlön - en alternativ välfärdsmodell. Han avslutar inlägget med att konstatera om sitt förslag att det i sin enkelhet och självfinansiering är en väg framåt när samhället måste förenklas i en tid utan ekonomisk tillväxt. Och att Medborgarlön är ett attraktivt system, som aldrig kommer införas, därför att... (Se bloggen)

Det faktum att hans egen blogg, med dess tendens, är populäraste ekonomi-blogg i Sverige kunde väl inge honom en viss optimism...

 

Cornu innebär:

 

-Inkomstskattesystemet (2012) inkl arbetsgivaravgift behålles, men

*Socialförsäkringar och bidrag i nuvarande form avskaffade.


-De influtna arbetsgivaravgifterna fördelas omedelbart tillbaka lika till alla medborgare vilket 2012 innebär 

*Basinkomst 6678kr/mån.


Cornu och Substans skiljer sig från de två ovan vid att inkomstbortfallsprincipen är fullständigt avskaffad, till förmån för grundtrygghetsprincipen.

 Det är framför allt detta som ger den stora skattesänkning som präglar båda dessa modeller.

Det lämnas alltså till personerna att själva bestämma till vilken grad man vill försäkra sig mot inkomstbortfall.

 Wilderäng utgår från att modellen redan är finansierad genom att anta att arbetsgivaravgifterna i sin helhet finansierar det socialförsäkringssystem som basinkomsten ersätter. Vore det så skulle även Substans vara fullt finansierad, men det verkliga förhållandet är nu inte så enkelt som att arbetsgivaravgifterna är öronmärkta för socialförsäkringssystemet.

 Annars är Cornu i de flesta avseenden tillfredsställande, med samma marginalskatter som 2012.

Med avskaffat socialförsäkringssystem blir dock skillnaden mellan att gå från avlönad till att bara leva på basinkomsten för drastisk – BI är helt enkelt för låg.

 Substans följer, som man kan se av diagrammet, Cornu nära men fördelar lite mer till de lägsta inkomstnivåerna, vilket gör avskaffandet av socialförsäkringarna mer rimliga.

  Och med avseende på en ambition att gå mot ett befriande av arbetet går Substans, genom en högre basinkomst, ett steg längre än Cornu.

Marginalskatten med Substans blir för de allra flesta bara marginellt högre eller t o m lägre än med 2012 och Cornu.

  Värt att ta fasta på är Cornus modell med ett medborgarkonto som ger en liten ränta, på vilket basinkomsten sätts in, fri för uttag när som helst, bara med förbehållet att ”uttag minskar avdragsrätten för ränteavdrag” för att inte uppmuntra till att pengarna från medborgarkontot används för att finansiera räntor till nya skuldsättningar. Med Substans vill vi utveckla denna funktion så långt möjligt.

 En annan sak som Wilderäng framhåller med sin modell är att den är självreglerande på så sätt att basinkomsten ökar eller minskar med intäkterna från arbetsgivaravgifterna.

Detta skulle göra systemet fristående från de offentliga finanserna i övrigt, vilket förvisso gör det enkelt och praktiskt för planeringen av dessa. Men det finns egentligen ingen inre logik, om man inte utgår från de fördomar som hör ihop med att inkomstskatten ska stå för huvuddelen av den offentliga budgeten och den inkomstbortfallsprincip som är knuten till arbetsgivaravgiften, i det att basinkomstvolymen skulle minska i och med att lönevolymen minskar.
Fördelar man arbetsgivaravgifterna lika har man ju ändå frångått inkomstbortfallsprincipen, och arbetsgivaravgift blir ett redundant begrepp man kan avskaffa.

Och den andra meningen med basinkomsten är ju att subventionera människorna/arbetet – det blir paradoxalt om basinkomsten ska vara avhängig av det den är till för att ersätta: de höga lönerna.
En orsak varför basinkomst behövs är lönevolymens minskande andel i vår tids ekonomi.

 


 

Diagrammet nedan visar det spann inom vilket drygt 98 % av befolkningen 20- år befinnes

Image description

Eftersom vi vill jämföra Substans, som avskaffar arbetsgivaravgifterna, med de övriga modellerna, som behåller den, använder vi oss inte av Bruttoinkomst på x-axeln, utan av Löneutrymme, som alltså är arbetsgivarens lönekostnad = bruttoinkomst+arbetsgivaravgifter.

Frågan om arbetsgivaravgiftens incidens - huruvida arbetsgivaravgiften drabbar arbetsgivaren eller arbetstagaren - anser vi vara en skendebatt. Den, precis som inkomstskatten, drabbar båda. Den drabbar båda genom att fördyra mänskligt arbete.

Varningen att, vid arbetsgivaravgiftens avskaffande, arbetsgivaren kommer att behålla överskottet som vinst till sig själv, anser vi vara irrelevant. Det faktum att det formellt sett är arbetstagaren som betalar inkomstskatten och arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgiften är betydelselöst. Båda tar sin del av samma löneutrymme och det är arbetstagaren som blir direkt drabbad, för arbetsgivaren innebär det bara att hon flyttar sitt kapital någon annanstans.

En förvärvsinkomstskattesänkning - antingen den formellt sett gäller den direkta inkomstskatten eller arbetsgivaravgiften - ska gynna både arbetsgivaren och arbetstagaren genom att det blir billigare att anställa.

Oron från arbetstagarsidan blir särskilt obefogad när arbetstagarna har en basinkomst som grund inför löneförhandlingarna. 


I alla diagram är full arbetsgivaravgift (för födda 1947-85, ej egen företagare) antagna.

Diagrammet nedan visar det spann inom vilket 50-55 % av befolkningen 20- år befinnes

Image description



Diagrammet nedan visar skillnaden i procent mellan vad en arbetsgivare betalar för en anställning och vad en arbetstagare/oanställd, i olika förvärsinkomstsegment av befolkningen, erhåller efter skatt.

 

Image description

Diagrammet avseende andel av befolkningen ska ses - tills fullständigare statistik finns tillgänglig - som en preliminär fingervisning.


"Andel av befolkningen" är en kumulativ axel.

T ex kan vi se att med Linds modell skulle 20 % av befolkningen få en skatt på 0% eller lägre. Eftersom Linds kurva skär 2012 vid ca 75 % kan man se att ca 75 % skulle få en lägre skatt än 2012, och ca 25 % en högre.

Den mest högavlönade procenten (vid 100 på x-axeln) av befolkningen får med alla modellerna en reell skattekil nära 60 %.


När vi nämner "skattekil på arbete" gör vi inte, i och med att inkomstskatten kan bli negativ, en formell skillnad på arbete som avlönat "jobb" eller som oavlönat arbete (sig själv och andra till godo).

Vi ska nämna mer om detta på nästa sida - sammanfattning.


Image description

No copyright: Sylence

Märk att eftersom Cornu, och Engström på de högre nivåerna, behåller skattesystemet 2012, sammanfaller marginalskatterna för dessa.

Siffrorna som ligger till grund för dem är hämtade från ekonomifakta.se


Siffrorna för "andel av befolkningen" utgör dock endast en preliminär fingervisning innan fullständigare statistik blir tillgänglig.



Frågor och synpunkter kan skickas via e-mail till: sylence@subsistens.net